Utflykt till Piemonte

Efter ett ganska tradigt väder i september kom solen tillbaka med värme i oktober. Nu hade vi högt tempo och jobbade dag och natt med Gabriellas fönster och dörrar för att se till att snabbt slutföra projektet. Glasen i innerdörrarna är otroligt vackra med späckliga mönster. Dock svårt att rengöra men de blev otroligt fina.

Vi var och tittade på ett hus i Pianavia (grannbyn) som Margherita ska sälja åt Antonella. Där i trädgården hittade vi en hel del piastrelle som hon sa vi kunde ta. Terracotta som blir perfekta på terrassen. Vi har god tid på oss att hämta dem för det huset kommer nog inte säljas på länge än. 

Så var det Piemonte. Äntligen skulle vi åka till Piemonte som alla talar så gott om. Vi i vår bil med Margherita och i andra bilen åkte Andi, Silke och Gabriella. Vi körde en otroligt vacker väg över berg och ner i dalar. Margherita var en perfekt guide som har kört denna väg ett flertal gånger. Snart var vi ute på slätten och närmade oss Cherasco där det var en stor marknad i hela stan. Vi traskade runt tillsammans. Gabriella och Margherita letade möbler till sina hus, Andi letade efter en dörrknack och jag och Catharina letade väl egentligen inte efter någonting. Eller gjorde vi det. Vi köpte en fin gammal stol att ha i hallen och en komplett uppsättning väldigt fina bestick. Catharina hittade även två underbara dukar till matsalen (med initialerna CB broderade). Vi åt en god lunch och skildes åt för jag och Catharina skulle vidare till Torino.

I Torino tog vi in på ett hotell för att nästa dag besöka Sinopia. En väl beryktad butik för byggnadsvårdsintresserade kunder. Vi blev dock lite besvikna. Den levde över huvud taget inte upp till svanska byggnadsvårdsbutikers nivå. Nåväl, vi körde vidare till nästa butik.

Den huvudsakliga anledningen att resa till Torino var för att besöka den kända skolan för Tadelakt som ligger där. Vi hade ju fått tips om denna metod av Malin och David som hälsade på oss i september. 

Vi kom oannonserat och ringde på en hemlig port i Torinos utkanter. Där togs vi emot av en fantastiskt trevlig och engagerad man – Nino Longhitano. Här håller han två-dagars-kurser i den uråldriga metoden för att skapa vattentäta ytor i kök och badrum. Läs mer på tadelakt.it. Vår tanke är att ha detta i duschen (som vi aldrig verkar kommer vidare med). Han av oss en grundlig rundvandring på området och vi beslöt återkomma för att gå kursen. Osäkert när det kan bli av... Ett alternativ kan vara att engagera någon av hans elever som kanske kan hjälpa oss. Det är en omständlig och dyr process, det billiga materialet till trots, så det vore naturligtvis skönt att kunna göra det själv. Och kanske hjälpa andra...

Efter en mycket trevlig lunch inne i Torino for vi hemåt. På vägen stannade vi i en liten by känd för sina goda svampar och köpte... svamp. I den lilla byn Ponte di Neve, med en skön Twin Peaks-känsla, stannade vi för att köpa ost och andra delikatesser. Det här är onekligen en väldigt trevlig väg.

Några dagar senare svepte en ordentlig storm in över Vasia. På natten naturligtvis. De kommer alltid på natten. Jag låg och lyssnade på alla ljud när det plötsligt brakade till ordentligt på terrassen. På morgonen ser vi plasttaket uppvikt och hängande över grannens terrass. Lika bra det. Det var inte särskilt snyggt.