Ny mer öppen planlösning

Vi var hemma en kort sväng i Sverige. Catharinas mamma fyllde 86 år och ett besök hos Henriks mamma var också trevligt.

Vi besökte även Olga & Nora som arbetat på Mölle Krukmakeri i sommar. Ett otroligt trevligt ställe som är väl värt att besöka året om. Det är som ett Italien i koncentrat med Lisas keramik, napolitansk pizza, hillbilly-butik och ett sju-djävla drag när de har gästartister som spelar i trädgården. Missa inte detta ställe! 

Men nog om det – Fabio och Marco har huserat i huset medan vi var borta och rivit väggar. De har framförallt tagit bort det märkliga badrummet på verandan, tagit fram den gamla öppningen till terrassen och breddat dörröppningar där vi ska ha kök och matsal. Vi fick bilder via Whatsapp med rivna väggar och ilagda järnbalkar.

Resan genom Europa var ganska jobbig. Tyskland är fruktansvärt tråkigt att köra igenom. Vi körde hela vägen till Ulm första dagen. Däremot blir det en tydlig skillnad när man kommer till Schweiz – så galet vackert. Denna gång skippade vi den långa tunneln, San Bernardino, och körde den lite längre men otroligt mycket vackrare vägen över berget. Vår tanke var att stanna i Como men det var så satans varmt, 35 grader, så vi körde vidare hela vägen hem. Var hemma i Vasia vid 17-tiden. Lastade ur bilen och sprang upp på övervåningen för att beundra den nya planlösningen.

Rummen har fått en helt ny rymd. Matsalen som jag var orolig för, skulle vi förstöra det vackra rummet, blev helt fantastiskt. Ljuset flödar in och rummet innanför terassen blev ljust och rymligt. Nu ser vi hur köket kommer ligga naturligt placerat mellan matsalen och terassen.

Det har blivit en otroligt skön sals-känsla. Satan vad bra det blivit!

Jag parkerade bilen och lastade ur det sista när det small till under motorhuven. Det rök lite och försiktigt öppnade jag huven. Slangen mellan kylarvätskan och motorn hade lossnat och det sprutade ut kokhet kylarvätska... Vilken otrolig tur i oturen. Vi klarade oss precis fram.

Nu skulle det städas och möbleras lite för att hitta känslan. Vi har nu problem med golven. Vi tycker inte att de är jättefina och framförallt så är det lite lappat och lagat när väggar tagits bort. Vet inte hur vi ska lösa det.

Solrosorna i trädgården har vuxit utom all kontroll. Däremot har i stort sett alla andra växter torkat fullkomligt. Det har varit oerhört torrt och vattnet har i det närmaste sinat i dalen så det har inte vattnats överhuvud taget. Vi får planera växter bättre nästa säsong. Kaktusarna har överlevt...

Nu har vi mellan 30-33 grader på dagarna så allt man tar sig för blir extra jobbigt. Vi har hittat några klippor nere i Borgo Foce där det är otroligt fint. Där kan vi ligga några timmar men helst i vattnet. Mycket bättre än Borgo Prino där de ersatt den fina sanden med svart grus. Hoppas det endast är detta året.

Nu fick vi ytterligare besök av en kille som kom till oss med cykel. Antoine, Noras ex från Stockholm, ska cykla till Polen på ett bröllop. Han kom strax innan vi skulle till Olga Saluzzos surpriseparty. En mycket trevlig kväll med massor av god mat och vi träffade fler människor som bor i byn. Roger och Joy, som haft Filippo i London och som vi hört så mycket gott om, var otroligt trevliga. 

Så skulle bara den sista delen i det som ska bli kök rivas. Fram med släggan. Snart uppenbarade sig en härligt grön vägg och bakom den gamla rökgången (ej i bruk) hittar jag rester av gamla cementsäckar från 1968. Badrummet var byggt senare, kanske 80-talet, men troligtvis så byggdes glasverandan i slutet på 60-talet. Både stora och lilla verandan var ju öppna innan de byggdes in. Det gjordes iallafall på den tid då det byggdes med känsla – inte någon jäkla vuxenkuvös i aluminium.

Fabio och gänget kom en dag för att cementera golvet i hörnet på verandan och ut till terassen. Vi måste ut och leta efter passade klinker vilket inte är helt enkelt. Vi behöver främst klinker till köksverandan och hörnet i vardagsrummet. Margherita hade dock ett begagnat golv vi kanske skulle kunna köpa.

Dessutom, med enkel stöt i taket i entrén tog jag ner en stor löst hängande putsbit. Kabom, så låg allt på golvet. Safety first...