Slänger, bygger och målar

Det händer mycket i maj. Jag, Olga och Nora jobbar vidare. Garaget (ripostino) töms äntligen på allt skräp. Vår granne Antonella ska renovera fasaden på sitt hus och passar på att tömma sin källare på en hel massa skräp. Vid infarten till Vasia har hon slängt allt från krukor, wc, rör till madrasser, varmvattenberedare, en spis och en jäkla massa annat. Toppen, tänker jag och passar på att köra dit allt mitt skräp. Fy tusan vilket uselt system de har men nu har jag iallafall blivit av med det mesta. Moppen får plats bättre i garaget och det blir enklare att använda den.

Men några dagar senare sitter ett papper instucket under vindrutetorkaren på bilen. 

Invita il proprietario dell'auto targata ESE950 a presentarsi in comune venerdì 5 maggio alle ore 11.30.

Hoppsan, vad kan det betyda? Vad har jag gjort? Är bilen felparkerad, ska de erbjuda en parkeringsplats? Vad kan det vara... Jag går dit och av en man som inte talar engelska blir jag visad fram till en skärm han visar en film. En film på mig. Vid sopstationen. Lite stressat slänga allsköns skräp och fylla på högen som var där. Det var svårt att neka – jag har alltid samma arbetskläder på mig. De har kameraövervakning och detta var inte ok. Efter en stund kommer borgmästaren in i rummet. Mauro Castello. Han talar lite engelska och han låter mig förstå att så här går det inte till. Men, säger han, du kunde inte veta så vi struntar i det den här gången.

Man anmäler att man har en massa saker man vill bli av med, skriver upp sig på en lista och blir kallad en dag när det är ok att slänga skräpet. Så suveränt faktiskt.

Olga och Nora arbetar vidare med stenläggning och jag brottas med tunnan som ska fånga upp regnvatten och sedan via överfyllnadsskyddet slussade det vidare ner till kanalen nedanför trädgården. Till slut får jag till det. Det är inte perfekt men vad är egentligen perfekt...

Vi planterar ut blommorna, dricker Aperol i hamnen, bygger ett bord till terrassen, promenerar varje morgon och äter gott. Jag får uppdrag av Stockholms Auktionsverk och Observit som också håller mig sysselsatta (jag har trots allt ett jobb att sköta :-) samtidigt som jag bygger ett tak på terrassen. Av de gamla takbjälkarna får jag till det riktigt bra. Vi köper vassrullar på Ivaivo och plötsligt blev terrassen riktigt hemtrevlig. Vi är lite oroliga för vad Milanesen som har terrassen bakom ska säga men ärligt talat har vi aldrig ens sett honom och med tanke på den lilla lilla dörr som leder ut dit så kan han inte vara där alltför ofta. Det sägs att han bara är i Vasia några få veckor per år.

Samtidigt slipar, oljar och målar Olga och Nora Armandos fönster gröna. Vi har inte rätt nyans men tänker att det inte spelar någon roll. De ska målas tre gånger med linoljefärgen. När de är klara fortsätter de med lister och innerdörrar. Och när det är klart målar de taket i badrummet. En linoljefärg vi tänkt använda i Torekov men som aldrig blev av.

Den 19 maj flyger jag hem för att hämta Catharina och även hjälpa min mamma med hennes hus i Torekov som ska säljas.