Ensam vecka i Vasia

Olga och Nora är i Portugal och jag fixar på i huset själv. På tisdagen kom Franco och eldade upp alla kvistar från mimosan. Hade varit skönt om alla fönster på verandan varit på plats för det satan vad det rök in (se film).

På onsdagen kom Ivan från Eolo för att installera internet. En liten platta på taket, en blå kabel och en router i den övre hallen – sedan var det Wifi i huset. Ska köpa några förstärkare så att Wifi räcker till hela huset. Otroligt smidig installation. Kan varmt rekommendera Eolo till alla som bor i bergsbyar i Italien. Nu kan jag ha TV-dinner och läsa SvD på iPad'en till frukost. Det grävdes för fiber i byn men det stannade av och kommer nog inte komma hela vägen fram till vårt hus på ett bra tag. Det ryktas om att det kommer bli dyrt också.

Så bytte jag toaletten. Ofräscht... men vaffan, det är bara att ta tag i. Det var dock enklare än jag trodde. När vi fixat golvet ska vi vrida den ett kvarts varv så slipper man sitta i duschen...

Plockade även ner handfatet i "trapprummet" och blev otroligt överraskad när jag under den finner en inmurad liten plåtlåda. Dagen innan hade jag och Andi pratat lite om att det kanske fanns någon skatt gömd i huset... Helt galet – jag öppnar lådan och finner en 100.000 lire-sedel tillsammans med ett brev. Brevet är skrivet av Ugo Martini till sin gode vän Valentino Martini (da var inte släkt). Ett mycket sympatiskt och vänligt brev om vänskap, livet och döden. Det visar sig vara ett testamente. Och i samma låda ligger även en check, eller en postväxel, eller är det en obligation på 1.000.000 lire ställd till Valentino. Jag är medveten om att 1.000.000 lire idag motsvarar cirka 5.000 SEK (om de ens går att växla in) men 1986, när den skrevs, var det väldigt mycket pengar. 

Mauro sa att på den tiden kunde man köpa en hel bil för så mycket pengar. "En Mercedes?" frågade jag. "Nej, men en Fiat. En ny Fiat. Fiat Panda."

Vi får se om det är något men troligtvis kommer allt göra sig bäst inramat som lite kuriosa.

Jag började rensa i trädgården och bar in en hel del ardensia-sten i magasinen. Tungt jäkla arbete. En hel del ved som låg och skräpade bars också i dit. Bänkskivorna till köket behandlade med bets och trävax. Hoppas det fungerar. Hittade en plåtbit i trädgården som jag kunde bocka till för att ha som skydd mot bänksidan vid spisen. Perfekt.

Det var en effektiv ensamvecka men Olga och Nora kom äntligen tillbaka den 19e och dagen efter kom Thomas, deras vän från Ericeira, som ska cykla från Portugal till ett bröllop i Grekland. Det bakades egen pasta och vi trotsade kylan och åt på verandan. Kallt men otroligt trevligt.